Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Bostadsområde för vitryggig hackspett: Inte ett barr - bara lövskog

I Dalsland, på fastigheten Salebol i tämlig närhet av Åmål, utför Skogssällskapet ett unikt experiment genom att skapa trivselmiljö för en sällsynt gäst: den vitryggiga hackspetten.

Bostad finnes! Vitryggig hackspett sökes till fin biotop i Dalsland.

Åtgärdsplanen för experimentområdets drygt 50 hektar är som en bostadsannons för vitryggiga hackspettar. Punkt för punkt beskriver den hur biotopen ska anpassas för att locka vitrygg, och fler – i antal och arter – insekter.

Salebol ligger i trakten av Håverud, granne med Sörknattens naturreservat i Dalsland. Genom skogsfastighetens västra del går Pilgrimsleden till Trondheim. Landskapet är mycket kuperat; höjden varierar mellan 50 och drygt 140 meter över havet. Berggrunden domineras av kvartsit som bildar långa, höga bergryggar, så kallade knattar. Den ljusa, ibland helt vita bergarten präglar landskapet. Genom området rinner en å mellan två sjöar. Bäverfällen längs ån är otaliga.

Totalt omfattar Salebol 224 hektar, övervägande skogsmark. Dalsland är granland, och på Salebol växer också mest gran men även en för landskapet stor andel tall – cirka 45 procent av det totala skogsbeståndet.

– Merparten av fastigheten sköts med för produktionsskog gängse metoder, säger Skogssällskapets förvaltare Hans Helgesson. Men 55 hektar av de 224 ska nu brukas enligt det vitryggsavtal som skrivits med Skogsstyrelsen. Det betyder att med start i höst kommer all gran och en del tall att avverkas från vitryggsområdets ca 55 hektar. Lövet lämnas och får efter avverkningen av barrträden klara sig självt.

Målet är alltså att skapa en biotop som insekter, men framför allt vitryggig hackspett, kommer att trivas i. Insekter har flyttat in. Hackspetten väntar man på.

Vattenutsikt, bävergrannar och mycket löv. Nära allt. Gratis hyra!

– Den kan komma från Ryssland, Baltikum eller Norge, där den redan finns, säger Ingvar Arvidsson, amatörbiolog som arbetat med vitrygg i 25 år. Men oberoende av om vitryggen flyttar in eller ej så gynnas många andra arter av vitryggsbiotopen. Vitryggen är symbolen – men den behöver inte nödvändigtvis själv häcka i området.

Skogssällskapet köpte fastigheten av Bergvik Skog 2013. Vid köpet fanns redan vitryggsavtalet med Skogsstyrelsen. I slutet av det året bestämdes vilka åtgärder som ska genomföras. Målet är ett lövbestånd med i huvudsak asp med inslag av björk och ek.

I princip ska all gran i området huggas bort eller ringbarkas, och enstaka björkar ska högkapas. Allt löv och all lövved lämnas i området.

TEXT: Bosse Jönsson