Gå till innehåll

Publicerad: 29 november 2017

Senast reviderad: 29 november 2017

Flygsäker skogsskötsel i Jämtlands vagga

Flygplan på Åre Östersund flygplats. Foto: Peter Phillips/Swedavia

Vid Östersunds flygplats äger Swedavia cirka 250 hektar produktiv skogsmark som ska skötas ekonomiskt och med hänsyn till miljö, natur och kulturvärden. Foto: Peter Phillips/Swedavia

På Frösön ligger en viktig del av Jämtlands vagga. Bland järnålders­gravar och motionsspår, vid Östersunds växande flygplats, ansvarar Skogssällskapet för skogsskötseln. Säkerhets­kraven är omfattande och i start- och landningsbanans förlängning får inga träd bli högre än två meter.

Flygsäkerheten är prio ett för Rolf Svensson, flygsäkerhetskoordinator vid Östersunds flygplats. Inte bara på flygplatsens inhägnade område, utan också utanför stängslen i de intilliggande skogsområden som ägs av Swedavia.

– Flygplatsen ska vara brukbar ur ett flygsäkerhetsperspektiv. Det innebär att det ska vara helt rent från skog vid flygplatsens ”hinderytor”. I förlängningen av start- och landningsbanan får träden vara maximalt två meter höga, förklarar Rolf Svensson.

Så kallade hinderytor finns både innanför och utanför stängslet och omfattningen varierar beroende på hur kuperad marken är. 1000 meter öster om flygplatsen och 500 meter söder om räknas som hinderytor. Åt övriga håll sluttar marken nedåt och räknas inte som hinderytor för flyget.

Rätt höjd på träden viktigt ur säkerhetsperspektiv

Skogssällskapet ansvarar för skogsskötseln vid alla Swedavias flygplatser. Vid Östersunds flygplats handlar det om 320 hektar, varav cirka 250 hektar är produktiv skogsmark som ska skötas ekonomiskt och med hänsyn till miljö, natur och kulturvärden. Och med stort fokus på säkerhet.

Säkerheten innebär bland annat att alla som ska jobba innanför flygplatsens inhägnad får särskild säkerhetsutbildning. Om det till exempel blir dimma ska allt skogsarbete innanför stängslen avbrytas direkt. Cirka 45 hektar innanför stängslet ska planteras nästa sommar.

– Varje år går jag igenom våra hinderytor och gör upp med Skogssällskapets förvaltare vad som ska göras. Det fungerar bra. Vi har ganska stora områden där skog skulle bli ett flyghinder och de måste hållas helt rena från skog. Terrängen utanför flygplatsen är delvis kuperad och där är det viktigt att vi håller träden på rätt höjd utifrån ett flygsäkerhetsperspektiv, säger Rolf.

Blädning och projekt för högre naturvärden

Mattias Wikberg, skogsförvaltare i Östersund. Foto: Ulrika Lagerlöf

Mattias Wikberg

Skogen ska skötas ekonomiskt, med ambi­tionen att tillämpa hyggesfritt skogsbruk där förutsätt­ningarna finns. Swedavia har bland annat testat blädning på ett fem hektar stort skogsområde norr om flygplatsen.

– Blädning innebär att man gallrar ut de grövsta träden i ett fullskiktat granbestånd, det vill säga ett område med träd i alla åldrar. Tanken är att skogen ska växa och föryngras underifrån och att man sedan gör om gallringen igen i cykler om cirka 20-30 år. Många skogsägare ser det som ett alternativ till den vanliga föryngrings­avverkningen. Man kan göra ett ekonomiskt uttag men ändå ha kvar sin fina granskog, förklarar Mattias Wikberg, skogsförvaltare på Skogssällskapet.

Rolf Svensson, som själv både äger skog och har erfarenhet av skogsarbete, berättar att en av Swedavias miljöambitioner är att stärka skogens koldioxidupptag. De har flera olika projekt, en del lite udda, som ska höja och stärka naturvärdena i skogen på Frösön.

Ett exempel är att Rolf och Mattias nu diskuterar plantering av masurbjörk eller lärk i ett stormskadat och slutavverkat område. Marken runt Storsjön är bördig och innehåller bland annat orkidéer, och Rolf tycker det skulle vara spännande om de kan få mer udda träd och växter att trivas utan att ge avkall på flygsäkerhet eller avkastning.

Ett annat exempel är att våtmarkerna norr om flygplatsen används för att ta vara på och rena vattnet från den urea som används för avisning av landningsbanan vintertid. Det urinbaserade gödningsmedlet ska helst inte rinna ut i Storsjön och riskera att öka kvävehalten i sjön och därför kartläggs nu flödena runt flygplatsen.

– Vi tittar på möjligheten att dikesrensa de befintliga diken som ligger intill myrmarkerna norr om flygplatsen för att ytterligare förbättra ett aktivt skogsbruk, säger Rolf Svensson.

Röjning bra för järnåldersgravarna

Frösön är ett viktigt turistmål i Jämtland och i närheten av flygplatsen finns både hotell, ridvägar, mängder av motionsspår och givetvis badplatser vid Storsjön.

– Det är ett populärt område för fritidsaktiviteter och turism och många rör sig området. En del av Jämtlands vagga ligger här på Frösön. Vi vill därför göra vad vi kan för att höja och stärka naturvärdena, säger Rolf Svensson.

I somras var han och Mattias ute med en länsantikvarie och tittade på ett område med flera järnåldersgravar väster om flygplatsen. De förväntade sig att få restriktioner om att inte röja runt gravarna.

– Men det blev nästan tvärtom. De vill att vi ska hålla gravarna rena från buskar och sly för att träd inte ska växa sig stora och få stora rötter som kan skada gravarna, berättar Rolf Svensson.

Text: Gunilla Schönning

Östersunds flygplats

  • Östersunds flygplats startade för militär flygtrafik 1926.
  • Reguljär och civil trafik fick flygplatsen 1958.
  • Flygplatsen ligger 1,1 mil från Östersund och 9,4 mil från Åre.
  • Flygplatsen har 11 destina­tioner, varav tre inrikes.
  • Antalet resenärer ökar och 2017 beräknas cirka 530 000
    resenärer flyga till eller från Östersunds flygplats.

Dela