En julkalender om våra trädslag

Julkalender 2017 1 december: Sälg 2 december: Tall 3 december: Avenbok 4 december: Ek 5 december: Al 6 december: Douglasgran 7 december: Lind 9 december: Rönn 10 december: En 11 december: Alm 12 december: Hägg 13 december: Björk 14 december: Lärk 15 december: Asp 16 december: Brakved 17 december: Hästkastanj 18 december: Contortatall 19 december: Ask 20 december: Fågelbär 21 december: Oxel 22 december: Lönn 23 december: gran 24 december: Hassel

I Skogssällskapets julkalender 2017 är det trädslagen som står i fokus. Varje dag, 1-24 december, lyfter Skogssällskapet roliga fakta om ett trädslag. Julkalendern syns främst i sociala medier, men här samlar vi alla trädslag fram till julafton.

24 december: Hassel – julaftons höjdpunkt

Hassel – julaftons höjdpunkt. Foton: Mostphotos och Pixabay

Foton: Mostphotos och Pixabay

”Nötter i min myssa, dej vill jag kyssa. Hur många gånger?” Så kunde det låta i en svensk gård på julafton förr i tiden. För istället för Kalle Anka och julklappslekar var det vanligt med lekar med hasselnötter – dåtidens julgodis. I dag har hasselnötterna fått ett uppsving tack vare superfood-trenden, eftersom de är både rika på nyttigt fett, E-vitamin, och
mineraler som järn och zink. Så kanske är det dags att återuppliva de gamla lekarna? Men köp nötterna i affären (eller plocka på din egen mark), för nötter omfattas inte av allemansrätten – till skillnad från bär och svamp.

23 december: Rödgran – dit toppen pekar går vi

Rödgran – dit toppen pekar går vi. Foton: Mostphotos

Foton: Mostphotos

Dags att klä julgranen – en tradition som kom till Sverige på 1800-talet. Granen har genom historien förknippats med evigt liv, och använts både vid bröllop och begravningar. Vid bröllop ställde man unga granar på gårdsinfarten och bröt topparna så att de pekade på huset för att brudparet skulle hitta hem. På samma sätt bröts topparna så att de pekade bort från hemmet vid begravning – så att den dödes ande inte skulle följa med hem.

22 december: Lönn – färgsprakande affärsmöjlighet

Lönn – färgsprakande affärsmöjlighet. Foton: Mostphotos

Foton: Mostphotos

Lönnen är känd för sina vackra höstfärger, sina ”näsor” som singlar ner på marken när den sprider sina frön och för sitt fina virke som använts till bland annat musikinstrument. Förutom skogslönnen finns tysklönn (sykomorlönn) vildväxande i Sverige i dag. Men det är från sockerlönnen, som växer i Nordamerika, som lönnsirapen i affärerna kommer från. Man hade dock på 1700-talet planer på att få till en svensk lönnsirapsproduktion, för att minska vårt beroende av utländskt socker, så här kan finnas en affärsmöjlighet!

21 december: Oxel – härdig och seg

Oxel – härdig och seg. Foton: Mostphotos

Foton: Mostphotos

När Sverige i slutet av 1800-talet skulle införa metersystemet uppfann en man vid namn Hilmer Kollén ”komparationslinjalen” där man både kunde se tum och centimetrar. Men det var så krångligt att gå runt med en lång sticka – så Hilmer kom på att man kunde vika måttstocken. Och därmed var tumstocken född! Fram till 1960-talet gjordes tumstockar av trä från oxel, eftersom den har ett så segt virke. Oxeln är ett mycket tåligt trädslag som
klarar både sträng kyla, saltstänk från hav och hård vind.

20 december: Fågelbär – älskad av alla

Fågelbär – älskad av alla. Foton: Niclas Moberg och Wikipedia

Foton: Niclas Moberg och Wikipedia

Vildbin älskar blommorna. Möbeltillverkare älskar virket (som kallas Sveriges teak). Och alla älskar vi väl bären. Fast bäst att passa sig när de blivit jästa – så det inte går som för Emil, griseknoen och tuppen i Lönneberga som åt jästa körsbär när Emils mamma gjort körsbärsvin. Fågelbär – eller sötkörsbär som de också kallas – är verkligen ett mångsidigt träd!

19 december: Ask – sjukdomsdrabbat kungaträd

Ask – sjukdomsdrabbat kungaträd. Foton: Ulrika Lagerlöf och Mostphotos

Foton: Ulrika Lagerlöf och Mostphotos

Asken har lite fyndigt kallats för ”kungaträdet” för att dess lövskrud ”kommer sist och går först”. I dag är många askar drabbade av askskottsjukan, men forskning ger hopp om att den ska kunna leva vidare i de svenska skogarna. Virke från ask är känt för att det är segt och starkt. Det är till och med så starkt att man använde askvirke i de första flygplanen och i chassit på äldre bilar. Och tvärtemot gran och tall blir virket bara starkare om trädet har vuxit fort. Det du!

18 december: Contortatall – kontroversiell och väldoftande

Contortatall – kontroversiell och väldoftande. Foto: Mostphotos och Ulrika Lagerlöf

Foton: Mostphotos och Ulrika Lagerlöf

Tycker du att apelsinlukt ger julkänsla? I så fall kan du gå ut och lukta på en contortatall, för barren har både smak och lukt som liknar apelsin. Contortan växer naturligt i västra Nordamerika men finns sedan 1920-talet i Sverige. Nästan 100 år efter att den introducerades i landet är den fortfarande ett hett ämne. Ett skäl är att främmande trädslag kan få effekter på den biologiska mångfalden, och i dag finns contorta på så mycket som 600 000 hektar mark i Sverige, men klassas av Skogsstyrelsen som ett främmande trädslag och omgärdas därför av restriktioner.

17 december: Hästkastanj – fettlösande kinesträdsväxt

Hästkastanj – fettlösande kinesträdsväxt. Foto: Mostphotos och Ulrika Lagerlöf

Foton: Mostphotos och Ulrika Lagerlöf

Hästkastanjen introducerades i Sverige på 1600-talet och växer upp till och med Gästrikland. Den tillhör familjen kinesträdsväxter, till skillnad från äkta kastanj som tillhör bokväxterna. Och trots att hästkastanjens frukter är förvillande lika äkta kastanjer så är de ju inte ätbara för människor, synd nog. Hästar och vissa hjortdjur kan däremot äta dem. För människors del har däremot malda kastanjer använts som handtvättmedel, eftersom de löser fett. Och de innehåller ett ämne som används mot åderbråck, men eftersom de är giftiga är det nog bäst att låta bli att experimentera…

16 december: Brakved – skogens doldis

Brakved – skogens doldis. Foto: Wikipedia och Mostphotos

Foton: Wikipedia och Mostphotos

Brakved är en doldis i den svenska skogen. Den växer ofta som buske – eller litet träd – som undervegetation till andra träd i skogen och är vanlig i nästan hela landet. Barken från brakved har ända sedan medeltiden använts som laxermedel, och de aktiva beståndsdelarna tillhandahålls fortfarande på apotek. Från veden gjorde man kol som användes till kruttillverkning och kolteckning. Brakved blommar från juni och långt in på hösten med små oansenliga grönvita blommor som nektarsökande insekter gillar. Håll utkik när du går i skogen nästa gång, så upptäcker du alldeles säkert både en och annan brakved.

15 december: Asp – darrig och livsviktig

Asp – darrig och livsviktig. Skogenbild

Foton: Wikipedia och Mostphotos

Har du ”darrat som ett asplöv” någon gång? Faktum är att mer än 500 arter i naturen skulle darra som små asplöv om de inte hade sina aspar att leva i och av. Aspen är en nyckelart för biologisk mångfald, och insekter som den blåskimrande aspfjärilen, den smaragdgröna aspvedbocken, den violettbandade knäpparlarven och den sällsynta vitryggiga hackspetten behöver aspen. Så nästa gång du är ute i skogen och ser en asp – kika lite närmare så kanske du får se något som kryper.

14 december: Lärk – accepterad efter fossilt fynd

Lärk – accepterad efter fossilt fynd. Skogenbild

Foton: Skogenbild

Kottfossil? Ja visst. För den sibiriska (ryska) lärken var det upptäckten av fossila kottar och stamdelar som gjorde att den inte längre betraktas som ett främmande trädslag i Sverige (som europeisk lärk och hybridlärk gör). Lärk är ett stormfast trädslag med hög andel ”kärnved”. Därför passar den bra som ersättning för tryckimpregnerat virke på till exempel lekplatser, bryggor och altaner.

13 december: Björk – fler för mer mångfald

Björk – fler för mer mångfald. Foton: Mostphotos

Foton: Mostphotos

Björken är vårt vanligaste lövträd, och att blanda in björk i barrskogen kan göra en viktig insats för den biologiska mångfalden. Det vackra trädet, med sina svarta fläckar på vit näver, är viktigt för många fjärilar, fåglar, lavar, mossor, skalbaggar och steklar. Gamla björkar med död ved är särskilt viktiga för hackspettar. Ett sätt att öka andelen björk i landskapet är att undvika att plantera barrplantor i fuktiga och blöta områden, och istället sträva efter naturlig björkföryngring där.

12 december: Hägg – väldoftande höjdpunkt

Hägg – väldoftande höjdpunkt. Foto: Mostphotos

Foto: Mostphotos

Häggen blommar samtidigt som lövsprickningen pågår, och med uttrycket ”mellan hägg och syren” brukar man mena vårens höjdpunkt. Enligt sägner satte skomakare upp en skylt vid affären där det stod: "Stängt mellan hägg och syren". Häggens bark luktar bittermandelolja och innehåller amygdalin som inom alternativmedicinen anses kunna förebygga – eller till och med bota – cancer.
Men forskning avfärdar de medicinska effekterna och menar att intag av amygdalin kan leda till cyanidförgiftning. Kanske säkrare att lukta på häggens blommor, än att äta dess bark, med andra ord?

11 december: Alm – mäktig och drabbad

Alm – mäktig och drabbad. Foton: Wikipedia och Pxhere

Foton: Wikipedia och Pxhere

Två trädstammar på en havsstrand. En ask och en alm. Enligt Snorres Edda var det början till människorna – eftersom Oden råkade gå förbi och blåste liv i träden. Asken blev den första mannen, och almen den första kvinnan: Embla. Tragiskt nog är almen på utdöende i Sverige i dag, på grund av almsjukan. Så om du ser en frisk alm, stanna upp en stund och njut av detta mäktiga träd.

10 december: En – mångsidig och världsspridd

En – mångsidig och världsspridd. Foton: Mostphotos

Foton: Mostphotos

Diskborste, schampo, luftrenare, medicin, desinfektionsmedel, gin, krydda och halstablett. Enen har sannerligen använts till mycket. Den är också världens mest spridda barrväxt. Till Sverige kom den för 12 000 år sedan, efter inlandsisen. Visste du att det tar tre år för enbären (som egentligen är en slags kottar) att mogna? Och när engallmyggan lägger ägg i barrknopparna så ombildas de och bildar en utväxt som kallas kikbär, som man förut trodde kunde bota kikhosta.

9 december: Rönn – magisk viltfavorit

Rönn – magisk viltfavorit. Foton: Mostphotos

Foton: Mostphotos

Rönn ska alltid lämnas kvar vid röjning, gallring och slutavverkning för mångfalden i skogen. Eftersom rönnen är favoritmat för viltet i skogen är det få rönnar som växer upp till stora träd. Tur då att den har en så bra metod för att sprida sig! Rönnbären är omåttligt populär mat för hare, rådjur, älg och många fåglar. Tack vare fåglarnas bajs sprids rönnbären till de mest otillgängliga platser, och rönnar växer både på ruiner och i grenklykor på stora träd – så kallade ”flogrönnar” som förr i tiden ansågs ha både magiska och medicinska egenskaper.

8 december: Bok – smaklös och stickfri

Bok – smaklös och stickfri. Foton: Mostphotos

Foton: Mostphotos

I Sverige äter vi näst mest glass i Europa. Och många av dem sitter på en pinne gjord av… bok! Varför då kan man undra? För att bokträ inte smakar någonting. Dessutom är det en fördel att bokvirke är hårt och hållfast, och dessutom rakfibrigt. Det gör det enkelt att tillverka glasspinnar som inte bryts upp i stickor, för vem vill ha en sticka i tungan under glassätningen?

7 december: Lind – skalbaggsfavorit på rad

Lind – skalbaggsfavorit på rad. Foton: Wikipedia och Mostphotos

Foton: Wikipedia och Mostphotos

Om du är ute i skogen och behöver en ursäkt för att få pussas så kan du ställa dig under en lind, för misteln är nämligen en vanlig parasit på linden. En annan som gillar gamla lindar, och då gärna i alléer, är den fridlysta läderbaggen. Alléer är både viktiga för den biologiska mångfalden och för kulturhistorien. Därför räcker det faktiskt med fem träd i en enkel eller dubbel rad längs en väg för att biotopskyddet för alléer ska gälla.

6 december: Douglasgran – högväxt golvfavorit

Douglasgran – högväxt golvfavorit. Foton: Pixabay och Rappgo

Foton: Pixabay och Rappgo

Douglasgranen växer naturligt i västra Nordamerika och kan bli uppåt 100 meter hög. I Sverige odlas den i liten skala, och klassas som ett främmande trädslag, men ett varmare klimat och längre vegetationsperioder gör att douglasgranen har potential att odlas i större utsträckning. Golv från douglasgran är mycket populära i Europa eftersom brädorna är långa, breda och vackra med röd ådring.

5 december: Al – sumpig trotjänare under vatten

Al – sumpig trotjänare under vatten. Foton: Mostphotos

Foton: Mostphotos

Enligt Carl von Linné i (Flora Oeconomica) borde invånarna i Venedig ”tacka Ahlen för godt och långsamt bistånd” – eftersom större delen av staden är pålad på alstolpar. Alvirke har lång hållbarhet i vatten, och trädet trivs i fuktiga miljöer. Alkärr, som är en sorts sumpskog, är en artrik men hotad naturtyp. För att klara av att stå i vatten innehåller alens rotknölar en strålsvamp som binder luftens kväve åt trädet. Man brukar säga att alen är det enda lövträdet som har kottar, men egentligen är det bara en hård fröställning.

4 december: Ek – skogens uråldriga gigant

Ek – skogens uråldriga gigant. Foton: Wikipedia och Mostphotos

Foton: Wikipedia och Mostphotos

Till ett enda krigsskepp krävdes det ungefär 1200 ekar, och mellan åren 1783-1785 byggdes 20 sådana skepp enbart i Karlskrona. Inte konstigt att eken nästan tog slut i Sverige! Men tack vare att eken (och dess ekollon) var så viktiga för grisarnas slaktvikter på den tiden såg man till att bevara en del äldre ekar som finns kvar i landskapet än i dag. Rumskullaeken utanför Vimmerby är en av Sveriges största och äldsta träd, och en av de grövsta ekarna i Europa. Den är över 1000 år gammal och mäter 13 meter i omkrets i brösthöjd.

3 december: Avenbok – sydlig och stenhård

Tall – rak i ryggen, om inte maran varit framme... Foton: Mostphotos

Foton: Mostphotos

Avenboken har det tyngsta virket av våra svenska trädslag. Och det hårdaste! Eftersom det är så tåligt mot nötning användes det till kugghjul i de första maskinerna. I dag används avenboken till pianohammare och verktygsskaft. Namnet är en försvenskning av danskans avnbøg/havenbøg (”bok för trädgården”). Avenboken finns bara i de södra delarna av Sverige, och det största beståndet hittar du vid Halltorps hage på Öland.

2 december: Tall – rak i ryggen, om inte maran varit framme...

Tall – rak i ryggen, om inte maran varit framme... Foton: Mostphotos

Foto: Hilla Aspman (till vänster), Mostphotos (till höger)

Hon var vacker, han var stolt, rak i ryggen som en fura… Hög och stolt är tallen, vårt näst vanligaste trädslag, åtminstone när den får växa på torr och mager moränmark. På en myr blir tallen dvärgartat liten och kallas martall. I folktron trodde man då att maran hade ridit trädet. Om du någon gång går vilse i skogen kan du gnaga i dig lite ”tallstrunt” – alltså årsskotten från tall. De är rika på c-vitamin, och det sägs att karolinerna åt tallstrunt under det ryska fälttåget, och på så sätt slapp skörbjugg.

1 december: Sälg – naturens frukost och värktablett

Sälg – naturens frukost och värktablett. Foton: Mostphotos

Foto: Mostphotos

Sälgen blommar tidigt på våren och är därför livsviktig mat för nyvakna bin och andra pollinerare. Sälgens bark innehåller salicin, som är besläktat med acetylsalicylsyra, vilket är en huvudingrediens i många värktabletter. Att tugga sälgbark var därför förr i tiden ett bra sätt att bota huvudvärk. I släktet Salix, som sälgen tillhör, finns omkring 400 arter, varav 24 stycken i Sverige. Eftersom många av dem korsar sig med varandra finns det i dag en enorm variationsrikedom, där det är i princip omöjligt att helt säkert artbestämma en sälg.

Våra tjänster

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.