Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Skogens proffs – Nattorienteraren: "Det ligger i vår natur att vara lite rädda"

Albin Ridefelt, nattorienterare. Foto: Christian Gustavsson

Foto: Christian Gustavsson

Även om många upplever skog och natur som läskigt finns det tusentals människor som dagligen vistas i skogen och ser den som en trygg plats. Vi har pratat med en jägare, en nattorienterare och en skogsarbetare för att ta reda på hur skogen kan upplevas som ett andra hem.

När Albin Ridfelt var yngre upplevde han skogen som lite läskig. Idag är han orienterare på elitnivå och finner harmoni och lugn av att få springa fritt i skogen – gärna mitt i natten.

Precis som många andra barn testade Albin Ridefelt flera olika typer av idrotter när han var liten, men det var orienteringen han fastnade för. Intresset var så starkt, att när det var dags att välja gymnasium bestämde han sig för ett orienteringsgymnasium.

Jag älskar skog och mark och trivs väldigt bra där.

Idag är Albin 25 år och studerar till läkare i Uppsala. Parallellt med studierna har han lyckats fortsätta elitsatsa på orienteringen och på meritlistan står bland annat fem SM-guld, varav ett i nattorientering.

– Jag älskar skog och mark och trivs väldigt bra där, säger han.

Till en början tyckte Albin Ridefelt att nattorientering var en aning läskigt, men nu ser han det bara som ett roligt äventyr.

Relationen till skogen har inte alltid varit helt okomplicerad, berättar han. Att springa vilse med en karta han inte riktigt förstod minns han som obehagligt.

– Men efter den händelsen kändes det som att jag kom över en tröskel. Jag löste ju situationen och insåg att det inte var så farligt.

Nattorienteringen har däremot tagit lite längre tid att vänja sig vid, förklarar Albin. Han minns en gång när han var tolv år och hans pannlampa gick sönder.

– Först blev jag rädd, men efter en stund kom en annan kille som sprang samma bana som jag fick följa med tillbaka till mål. Efter det blev vi bra kompisar så jag fick ett väldigt fint minne från det.

Albins tips till de som är rädda för skogen är att inte gå ut själv i början.

– Ta med en kompis i början, och när du väl vågar ge dig ut själv kan du göra lite väsen av dig. Jag brukar tänka att det inte finns någonting som vill attackera mig i skogen, snarare att det finns djur som kan bli överraskade när jag kommer.

Det som kan hända som orienterare är att någon skadar sig. Därför har klubben som policy att man alltid ska ha koll på att alla har kommit i mål efter träning och tävling.

– Är man ute i skogen själv är det alltid bra att tala om det för någon. Då slipper man oroa sig för att ingen vet var man är om det skulle hända något. Det är viktigt.

TEXT: Malin Letser

Namn: Albin Ridefelt.
Bor: Uppsala.
Gör: Orienterare och läkarstudent.
Familj: Flickvän, föräldrar och två bröder.