Gå till innehåll

Publicerad: 07 februari 2018

Senast reviderad: 15 februari 2018

Examensarbeten ska ge ny kunskap om hur den lettiska skogen växer

I Lettland är det vanligt att björk odlas för att användas till fanér. I ett av de examensarbeten som Skogssällskapet finansierar genomförs gallringsförsök där man undersöker hur man så snabbt som möjligt kan få fram fanérvirke från björk. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

I Lettland växer skogen snabbt. Att tillväxten underskattas i befintliga
tillväxtmodeller försvårar planeringen i skogsbruket och det behövs mer kunskap inom flera andra områden. Nu finansierar Skogssällskapet fem examensarbeten för att få veta mer om hur den lettiska skogen växer och ska skötas.

Urban Nilsson, professor i skogsskötsel vid SLU: Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Urban Nilsson

Examensarbetena genomförs av fem lettiska studenter på Euroforester-masterprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp. Två examensarbeten är pågående och under våren 2018 startar ytterligare tre. Urban Nilsson, professor i skogsskötsel på SLU, säger att samarbetet är positivt för alla parter:

– Det är roligt och nyttigt för studenterna att göra ett examensarbete som efterfrågas och där kunskapen verkligen kommer till nytta. Samtidigt är det här frågor som Skogssällskapet har behov av att få svar på, och det finns många andra aktörer i Lettland som också är intresserade av resultaten.

Ekonomi i granröjningar kopplat till rumslig fördelning, effektiv produktion av björkfanér, framtagning av tillväxtmodeller för planterad gran, testning av stormfasthet hos rötdrabbade träd och rotrötans spridning på åkermark är de fem ämnen som undersöks i examensarbetena.

Kunskap behövs för planeringen i skogsbruket

De första resultaten från exjobben kommer att kunna presenteras de närmaste två åren, och Urban Nilsson är övertygad om att den nya kunskapen kommer att göra nytta.

– Jag tror att en del av det som kommer fram i examensarbetena kan förändra hur man bedriver skogsbruk i Lettland. I dag saknas det tillväxtmodeller till exempel, träden växer långt mycket snabbare än vad man kunnat föreställa sig, och utan fungerande tillväxtmodeller går det inte att planera skogsbruket. Man måste veta vad man har för skog ute i skogen, säger Urban.

Ett av examensarbetena handlar om förekomst av rotröta på åker- och skogsmark, något som är högintressant då många av de granbestånd som planterades i början av 2000-talet står på nedlagd jordbruksmark.

– Nu närmar sig de här bestånden gallring och då behöver vi veta hur vi ska förhålla oss till risken för rotröta. Rotröta kostar skogsbruket enorma summor varje år, så här kommer
resultaten att kunna göra stor nytta.

– Sen ska man ju inte tro att det är färdig kunskap som levereras från examensarbetena, utan det är forskning som hela tiden fortsätter – men det är en bra start!

TEXT: Ulrika Lagerlöf

Här är de fem examensarbetena:

Produktion och ekonomi i granröjningar

  • Student: Aksels Loks
  • Färdigt: Våren 2018
  • Första resultat väntas: Våren 2018 samt om 3-4 år.

– Studenten Aksels Loks undersöker hur man kan röja gran för att få så bra ekonomi som möjligt, det är en väldigt aktuell fråga eftersom så många bestånd i Lettland nu befinner sig i ungskogsfasen, berättar Urban.

I försöken testas olika röjningstäthet kopplat till rumslig fördelning. Hur viktigt är det att tänka på den rumsliga fördelningen i beståndet? Vad händer om man inte låter sig styras av att granarna ska stå jämnt, utan istället fokuserar på att få bestånd med träd som är så jämnstora som möjligt?

Effektiv produktion av fanérvirke av björk

  • Student: Dagnija Bērziņa
  • Färdigt: Våren 2018
  • Första resultat väntas: Våren 2018 samt om 3-4 år.

I Lettland är det vanligt att björk odlas för att användas till fanér. I examensarbetet genomförs gallringsförsök där man undersöker hur man så snabbt som möjligt kan få fram fanérvirke.

– I försöken kombineras gallringar till väldigt glesa förband med stamkvistning, berättar Urban.

Målet är att maximera tillväxten för enskilda träd, och sätta det i relation till den tillväxt per hektar som man förlorar genom att gallra hårt.

– Eftersom fanérvirket är så värdefullt så kan det vara värt att ta en viss förlust per hektar i produktion, om man i gengäld snabbare når den önskade timmerkvaliteten, berättar Urban.

Tillväxtmodeller för planterad gran

  • Student: Andis Zvirgzdins
  • Färdigt: Våren 2019
  • Första resultat väntas: Våren 2019

Granen i Lettland växer betydligt snabbare än vad man förväntat sig, och de tillgängliga tillväxtmodellerna stämmer inte. Genom mätningar i granplanteringar ska en tillväxtfunktion tas fram – det vill säga en matematisk formel som beskriver trädens tillväxt och som kan användas för att få en fungerande tillväxtmodell för Lettland.

– Utan fungerande tillväxtmodeller går det inte att planera skogsbruket, då är det till exempel omöjligt att veta när det kommer att vara dags att gallra, säger Urban.

Stormskador

  • Student: Liene Kalvane
  • Färdigt: Våren 2019
  • Första resultat väntas: Våren 2019

Att rötdrabbade träd är mer stormkänsliga är allmänt känt – men aldrig vetenskapligt bevisat. Studenten kommer att testa olika träds stormfasthet genom att mäta kraften som krävs för att välta olika träd.

– Vi skulle såklart bli förvånade om det visade sig att rötdrabbade träd står lika stabilt som icke-rötdrabbade, men samtidigt är det viktigt att ha vetenskapliga belägg för det, säger Urban.

Rotröta

  • Student: Uvis Skola
  • Färdigt: Våren 2019
  • Första resultat väntas: Våren 2019

De granar som planterades på nedlagd åkermark i början av 2000-talet närmar sig nu gallringsålder. Inför de framtida gallringarna behöver kunskap tas fram om rotrötans spridning på åkermark, och behovet av att stubbehandla för att förebygga spridning.

– Här finns det en del forskning på skogsmark, men studenten kommer att titta på planteringar på gammal åkermark för att se hur förutsättningarna är där, berättar Urban.

Om Euroforester-masterprogrammet

Tvåårigt masterprogram vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp som startades 2006.

Programmet har omkring 30 studieplatser varje läsår, och mellan 20-25 av studenterna kommer från andra länder än Sverige. För närvarande kommer många från Baltikum, Polen, Rumänien och Kina, men det brukar även finnas studenter från Västeuropa, Nord- och Latinamerika.

Externa finansiärer, bland annat Skogssällskapet, står bakom stipendier för sammanlagt cirka 15 studenter per år. Läs mer om Skogssällskapets stipendier till studenter vid Euroforester-masterprogrammet

Dela