Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Ny kunskap om tillväxt och skogsskötsel i Lettland

Dagnija Šaicāne (till höger) har lagt ut försöksytor på tre olika platser på Skogssällskapets mark i östra Lettland för att mäta hur björkskogens kvalitet och tillväxt påverkas av olika gallringsformer, och även stamkvistning. Foto: Karin Fällman

Dagnija Šaicāne (till höger) har lagt ut försöksytor på tre olika platser på Skogssällskapets mark i östra Lettland för att mäta hur björkskogens kvalitet och tillväxt påverkas av olika gallringsformer, och även stamkvistning. Foto: Karin Fällman

Nya produktionsmodeller för gran på åkermark och mer kunskap om risken för rotröta. Det är två konkreta resultat från de examensarbeten som Skogssällskapet finansierat med fokus på skogsskötsel i Lettland.

Skogen i Lettland har hög tillväxt, och det finns bra avsättning för kvalitetstimmer av björk. Mycket av den skog som planterades i början av 2000-talet närmar sig nu gallringsålder, och det behövs mer kunskap om tillväxt och skötsel inför framtiden. Vid en exkursion i Lettland i september 2019 slutrapporterades fyra examensarbeten som Skogssällskapet finansierat inom ramen för Euroforesterprogrammet vid SLU i Alnarp.

Produktionsmodeller visar tillväxt för gran på åkermark

Andis Zvirgzdiņš har i sitt exjobb mätt in ett antal granbestånd och tagit fram modeller som beskriver tillväxten i bestånden. Foto: Per Bergenheim

Andis Zvirgzdiņš har i sitt exjobb mätt in ett antal granbestånd och tagit fram modeller som beskriver tillväxten i bestånden. Foto: Per Bergenheim

Efter Sovjets fall lades mycket mark i träda i Lettland. Den har senare planterats med skog, i många fall med gran. Ett av exjobben har därför handlar om att ta fram nya produktionsmodeller för gran på åkermark.

– Vi har under lång tid kunnat konstatera att de planterade granskogarna i östra Lettland växer mycket bättre än vad de befintliga tillväxtmodellerna anger, så skogsbruksplanerna har inte stämt med hur det faktiskt ser ut i skogen, säger Mattias Berglund, skogsskötselchef på Skogssällskapet.

Studenten Andis Zvirgzdinš har mätt in ett antal granbestånd i östra Lettland och tagit fram modeller som beskriver tillväxten i bestånden.

– Det ger oss ett bra verktyg för att göra prognoser och planera skogsskötseln, något som är högaktuellt eftersom det är dags att gallra många av bestånden, berättar Mattias Berglund.

Mer kunskap om förekomst av rotröta

Mattias Berglund, skogsskötselchef på Skogssällskapet. Foto: Ulrika Lagerlöf

Mattias Berglund.

Ett annat område som är högaktuellt är stubbehandling mot rotröta, som framförallt orsakas av svampen rotticka. Det är en viktig fråga inför kommande gallringar i granbestånden.

– Eftersom granen i de här fallen är planterad på före detta åkermark så finns det ingen rotticka i marken sedan innan. Däremot finns det risk att man sprider rotticka i samband med röjning och gallring, och då kan spridningen bli väldigt häftig på den typen av mark. Därför var det viktigt att få bättre kunskap om vilka risker som finns, säger Mattias Berglund.

I examensarbetet, som genomfördes av Uvis Skola, jämfördes det vanligaste medlet mot rotröta ”Rotstop”, med en lettisk variant. Båda består av pergamentsvamp som är en naturlig konkurrent till rottickan.

Stubbehandling är i dag ovanligt på privatägd mark i Lettland, något som Mattias Berglund vill ändra på.

– När det nu är dags att gallra granbestånden behöver vi samtidigt introducera stubbehandling, och det kommer vi på Skogssällskapet att jobba hårt med, säger han.

Aksels Edgars Loks har lagt ut ett röjningsförsök i gran, där olika förband lades ut och tillväxten för de röjda bestånden simulerades med verktyget Heureka. Foto: Per Bergenheim

Aksels Edgars Loks har lagt ut ett röjningsförsök i gran, där olika förband lades ut och tillväxten för de röjda bestånden simulerades med verktyget Heureka. Foto: Per Bergenheim

Långsiktiga försök följs upp i kommande exjobb

För två av examensarbetena kommer resultaten att visa sig först om ett antal år. Det ena är ett röjningsförsök i gran, där olika förband lades ut och tillväxten för de röjda bestånden simulerades med verktyget Heureka.

– Studenten Aksels Edgars Loks har gjort ett stort jobb med att lägga ut försöksytor om 1500, 1000 och 500 stammar per hektar. Dessa ytor blir sedan utmärkta att följa upp i kommande examensarbeten, berättar Mattias Berglund.

Det andra examensarbetet där försöksytor lades ut är ett gallringsförsök i planterad björkskog. Dagnija Šaicāne har lagt ut ytorna på tre olika platser på Skogssällskapets mark i östra Lettland.

Björkgallringsförsök. Foto: Per Bergenheim

Foto: Per Bergenheim

– Att få ut långsiktiga skogsskötselförsök i skogen är så värdefullt. Här kommer vi att få mer kunskap om hur björkskogens kvalitet och tillväxt påverkas av olika gallringsformer, och även stamkvistning, säger Mattias Berglund.

Tid, volym och kvalitet är tre parametrar som samspelar i produktionen av björktimmer, något som är högintressant i Lettland där det finns bra avsättning inom fanérindustrin.

– Syftet med exjobbet är att se hur man kan gallra för att så snabbt som möjligt komma till timmervolymer i de här bestånden, säger Mattias.

De fyra studenterna har läst masterprogrammet Euroforester vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp. Under examensarbetet har de också haft handledare vid det lettiska branschforskningsinstitutet Silava.

– Det känns väldigt positivt med de samarbeten med lettiska forskare som vi nu startat upp, och jag hoppas att vi kommer att fortsätta det här täta utbytet och kontakten med lettisk skogsforskning, säger Mattias Berglund.

Text: Ulrika Lagerlöf