Gå till innehåll

Nytt ljus på sommarstuge­tomterna med Skogssällskapets hjälp

Marie Elgerus-Rosendahl, Utveda tomtförening och Alexander Karlsson, skogsförvaltare på Skogssällskapet. Foto: Ulrika Lagerlöf

"Den här storsatsningen på att gallra och röja för att förbättra vår boendemiljö är en investering som gör Utveda ännu mer attraktivt", säger Marie Elgerus-Rosendahl. Foto: Ulrika Lagerlöf

”Härligt att ha fått in sol på tomten igen. Dessutom ska det bli skönt när allt ris och sly tagits bort. Då blir det lätt att ströva omkring i vår vackra skog.” Sådana glada kommentarer har duggat tätt under gallringsprojektet i Utveda fritidsområde på Vätö i Norrtälje kommun.

Med närhet till såväl skog, sjö som hav är Utveda fritidsområde ett attraktivt sommarstuge­område, som också blivit allt mer populärt för åretruntboende. Stora delar av området utgörs av skog samt ängar och åkermark, som förvaltas av en samfällighets­förening (se faktaruta).

På föreningens skogsmark har det tidigare bedrivits ett i huvudsak produktionsinriktat skogsbruk.

Marie Elgerus-Rosendahl. Foto: Ulrika Lagerlöf

Marie Elgerus-Rosendahl

– Det skogsbolag som vi då anlitade ville inte göra gallringar i närheten av stugorna eftersom det skulle kräva särskild hänsyn. Därför växte skogen sig hög och skymde solen för många stugor, vilket förstås inte var populärt, säger Marie Elgerus-Rosendahl, styrelse­ledamot i Utveda Samfällig­hets­förening med ansvar för mark och sjö.

Hösten 2016 beslöt styrelsen att ta omtag och prioritera boendemiljön framför virkesproduktionen. Skymmande träd skulle avverkas, sly runt tomterna skulle röjas bort och man ville omvandla den täta barrskogen till en vacker blandskog. Samtidigt måste gallringarna av skogsinnehavet ge en avkastning tillräcklig för att täcka kostnaderna. Marie fick styrelsens uppdrag att inventera hur andra sommarstuge­föreningar gjort och ta fram förslag på företag med rätt kompetens för uppgiften.

– I mitt arbete som sjuksköterska i hemvården kör jag runt i stora delar av Roslagen och därför kunde jag passa på att besöka ett stort antal sommarstugeföreningar. En förening i närheten av Hallstavik hade enligt min uppfattning skapat den överlägset bästa miljön. Då jag hörde att de anlitat Skogssällskapet i Uppsala vände jag mig dit. Deras skogsförvaltare Alexander Karlsson erbjöd sig då att omgående komma till Utveda för att bekanta sig med området och träffa representanter för styrelsen, säger Marie.

Brynmodell för skogsskötsel nära bostäder

Alexander och hans kolleger har lång erfarenhet av olika typer av tätortsnära skogsskötsel. För sommarstugeområden har man utvecklat en speciell arbetsmetod, den så kallade "brynmodellen", se nedan. Den innebär att man med stor varsamhet gallrar även i de känsliga zonerna närmast sommarstugetomterna. Gallringen inriktas på att skapa ett flerskitat bryn som ger ett större ljusinsläpp till tomterna. De högsta träden närmast tomtgränsen avverkas, medan lägre och yngre träd lämnas kvar. Ofta tas granar bort, medan lövträd och gamla solitärträd friställs genom röjning.

Skogssällskapets modell för brynhuggning.

Skogssällskapets modell för brynhuggning i tätortsnära miljöer. Klicka på bilden för att zooma.

Alexander Karlsson, skogsförvaltare på Skogssällskapet i Uppsala. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Alexander Karlsson

– Vår modell är flexibel och vi anpassar den alltid efter uppdrags­givarens mål, och så långt som möjligt även efter de enskilda tomtägarnas önskemål. Till exempel stod det tidigt
klart att medlemmarna ville att riset efter avverkningarna skulle tas bort, säger Alexander.

Möjlighet att påverka vilka träd som skulle stå kvar

Efter flera besök i Utveda och en bra dialog med samfällighets­föreningens styrelse kunde Skogssällskapet lägga fram sitt förslag på en helhetslösning. Förslaget föll i god jord och i konkurrens med offerter från andra skogsbolag beslöt föreningen att uppdraget skulle gå till Skogssällskapet.

Det praktiska skogsarbetet inleddes i mitten av augusti 2017 och föregicks av omsorgsfull information till medlemmarna.

– Målet var att alla skulle veta precis när och hur de skulle påverkas och vart man skulle vända sig med särskilda önskemål. Till exempel fick tomtägarna möjlighet att med snitslar märka ut vilka träd som man vill få bort respektive ha kvar i närheten av sina tomter. Dessutom erbjöds de att till låg kostnad få träd fällda även inne på de egna tomterna. Det var väldigt uppskattat, konstaterar Marie.

Skogsarbetet har genomförts med hjälp entreprenörer som Skogssällskapet brukar anlita för sådana specialuppdrag.

– Vi är väldigt nöjda med resultatet och med det sätt på vilket Alexander planerat och lett projektet. Under 2018 har vi gått vidare med liknande åtgärder i övriga delar av vårt skogsinnehav. Skogssällskapet hjälper oss med det också, säger Marie Elgerus-Rosendahl.

TEXT: ANDERS THORÉN

Utveda fritidsområde

Utveda fritidsområde är beläget på ön Vätö i Norrtälje ca 13 km norr om Stockholm. Området har en landareal på 120 hektar. Tomterna är väl tilltagna, ca 2500 – 2600 kvadratmeter. Områdets exploateringsgrad är låg och bebyggelsen är uppblandad med gemensamt ägd skogs- och åkermark. I området ingår också en egen badsjö samt annan vattenareal på sammanlagt 20 hektar.

Stort skogsinnehav

Utveda Samfällighetsförening, som är en av de större sommarstugeföreningarna i Roslagen, förvaltar också ett skogsinnehav på ca 80 hektar. Skogen är typisk Roslagsskog med övervägande tall och gran, men med lövinslag av framförallt björk, asp och en del ädellöv. Det gallrings-och röjningsprojekt som beskrivs i artikeln genomfördes på ca 50 hektar av skogsmarken. Ca 2200 kubikmeter timmer och massaved avverkades och såldes genom Skogssällskapet.

Maries tre tips

Att dra igång ett förbättringsprojekt som det i Utveda är krävande, men samtidigt enormt stimulerande. Här är tre tips från Marie Elgerus-Rosendahls.

  • Engagera hela styrelsen. Sådana här projekt tar mycket tid och alla måste hjälpas åt.
  • Ta hjälp av proffs redan på planeringsstadiet. Välj ett företag som inte bara är inriktat på virkesinköp och försäljning.
  • Ta tidigt in synpunkter från medlemmarna, förankra besluten och arbeta systematiskt med informationen. Facebook kan vara en bra kanal.

Dela