Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Nya vägar för contortavirke från Värmland

– Den extra tid som behövdes för att söka andra lösningar än de traditionella var väl använd. Istället för att låta contortan gå till massakvarnarna kommer en stor del att sågas till lastpallar vilket ger högre förädlingsvärde, säger skogsägaren Lars Gylterud. Foto: Privat

”Vi hittade en riktigt bra lösning och utan Skogssällskapet hade det inte gått”. Så kommenterar Lars Gylterud sin försäljning av värmländsk contortatall till Gyllsjö Träindustri i Skåne. Skogssällskapets kontakter och en kreativ logistiklösning blev avgörande.

För Lars Gylterud betyder affären att hans contorta inte enbart blir massaved utan även säljs som pallvirke för tillverkning av lastpallar. Det ger avsevärt bättre lönsamhet, trots den längre transportsträckan. För Gyllsjö är värmlandsvirket ett välkommet bidrag till råvaruförsörjningen.

Henrik Carlson, produktions- och virkesansvarig i södra Götaland. Foto: Ulrika Lagerlöf

Henrik Carlson

– Det är tillfredsställande att kunna pussla ihop en virkesaffär på det här sättet. Den är ett exempel på hur vi på Skogssällskapet med vår fristående roll kan skapa mervärde åt kunderna, säger Henrik Carlson, produktions- och virkesansvarig i södra Götaland, som tillsammans med skogsförvaltaren Claes Hallgren genomförde affären.

Byter ut contortan mot svensk tall

Lars Gylteruds skogsfastighet, som omfattar ungefär 2 500 hektar, ligger på västsidan av Klarälven längst upp i norra Värmland. Förvärv har gjorts löpande sedan 2001 och sedan dess har Lars genomfört mycket stora satsningar på plantering, röjning och andra skogsvårdsåtgärder.

– Strategin är att sköta skogen på skogens egna villkor, alltså inte låta det kortsiktiga kassaflödet vara styrande. Gör du så får du bättre vinst på längre sikt, säger Lars som driver investmentbolag i flera olika branscher.

Idag har Lars en välskött skog med stora virkesvolymer. Det enda som stör honom är de contortabestånd, på 200 hektar, som följde med köpet.

– Min grundinställning är att contorta är ett främmande trädslag som miljömässigt inte passar in i den svenska skogen. Därför har mitt mål hela tiden varit att ersätta den med svensk tall. Samtidigt vill jag få en rimlig ekonomi i det projektet, säger Lars.

Contortan blir sågtimmer istället för massaved

Contorta

Contorta, ett omdiskuterat trädslag. Foto: Claes Hallgren

Contortan är nu 40-50 år och skulle kunna ge en hel del sågtimmer. Sågverken i regionen är dock inte särskilt intresserade. Den vanliga lösningen för contortaägare blir då att sälja den som massaved, ofta med låg förtjänst.

För att hjälpa Lars kontaktade Claes Hallgren först alla tänkbara sågverk i närområdet. När det inte gav resultat fortsatt sökningen även i andra delar av landet. Via Skogssällskapets kontor i Hässleholm fick man då kontakt med Gyllsjö Träindustri, som varit en regional affärspartner till Skogssällskapet under ett flertal decennier.

– Henrik Carlson presenterade sitt förslag i precis rättan tid. De senaste fem åren har vår tillverkning vuxit med tio procent per år och vi står nu inför en ytterligare expansion. Därför behöver vi gå nya vägar och hitta råvaruleverantörer även utanför närområdet, säger Gyllsjös råvaruchef Hans-Ola Kringstad.

Effektiv logistik avgörande för lönsamhet

Den transportlösning som Skogssällskapet tog fram tillsammans med logistikföretaget Specialvirke, var av avgörande betydelse. Contortan fraktas på hela tågset från Torsby till en terminal i Klippan, bara nio km från Gyllsjö.

– Där kan vi hämta råvaran med egna virkesbilar. Våra tidigare leveranser av råvara på tåg har vi fått hämta i Hässleholm fem mil härifrån, vilket blir mycket dyrare, säger Hans-Ola Kringstad.

Första leveransen till Gyllsjö gjordes i början av januari och omfattade drygt 1000 m3fub och nästa är inplanerad till slutet av mars. På sikt kan virke från Värmland bli ett råvarukomplement till Gyllsjö Träindustri, som i år räknar med att tillverka cirka två miljoner lastpallar.

Sköter skogen för framtida generationer

Leveranserna till Gyllsjö innebär att Lars Gylteruds ganska snart kan bocka av ”Avveckla contortan!” från sin Att-göra-lista. Skogssällskapet har i god tid testat att föryngra några mindre bestånd med maskinsådd svensk tall, vilket gett lovande resultat.

– Claes och hans medarbetares kompetens är ovärderlig. De har skött förvaltningen sedan 2007 utifrån vår strategi att anpassa skogsbruket till skogens egna premisser. Jag har mina rötter uppe i Finnskogen, fast på den norska sidan, så det känns väldigt bra att kunna sköta den här skogen med tanke på framtida generationer, säger Lars Gylterud.

Text: Anders Thorén

Contortatall (Pinus contorta)

Contortavirke

Contortatall växer naturligt i Nordamerika. I Sverige har den sedan 1970-talet planterats i större omfattning, främst i norr. Contorta är ett intressant trädslagsval eftersom den växer snabbt och kan producera cirka 30-40 procent bättre än vanlig tall.

Idag används virket huvudsakligen till massaved. Virkeskvaliteten är i princip densamma som hos svensk tall men marknaden för contorta som sågtimmer är fortfarande liten. Contorta anses av många ha stor potential som biomassa för energiändamål och för tillverkning av kemiska produkter i bioraffinaderier.

Från ekologisk synpunkt är contorta ett omdiskuterat trädslag. Myndigheternas syn skiljer sig emellertid sig åt. Naturvårdsverket beskriver den som en invasiv art, medan Skogsstyrelsen inte anser att den utgör ett ekologiskt hot.