Läget på virkesmarknaden efter sommaren

Virkestrave. Foto: Ulrika Lagerlöf

Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Vi ställde fem frågor till Oscar Fornander, virkeschef på Skogssällskapet, om läget på virkesmarknaden. Hur ser det ut efter vinterns stormar och sommarens industriuppehåll, och vad kan vi vänta framåt?

Oscar Fornander, virkeschef på Skogssällskapet

Oscar Fornander

Hur ser det ut på virkes­marknaden just nu?

– Läget på virkesmarknaden är fortfarande väldigt osäkert, jag skulle säga att den bild vi hade i juni kvarstår. Skälet till det är svag efterfrågan på färdigvarumarknaden, vilket speglar konjunkturen i omvärlden, och det gör det tufft för såväl sågverk som massa- och pappersbruk. Det är i sin tur dåligt för skogsägarna, eftersom det har drivit ner virkespriserna ordentligt på samtliga sortiment. Men det finns indikationer på att det kommer att bli bättre nu.

På vilket sätt påverkar fortfarande vinterns stormar virkesmarknaden?

– Det kommer fortfarande in stormvirke, så vi är inte färdiga med upparbetningen efter stormen Johannes. Hittills har vi klarat oss utan större kvalitetsförluster, men under hösten kommer kvaliteten snabbt att bli sämre och vi kommer se blånad på talltimret. För att ändå ta vara på råvaran gör vissa sågverk ett undantag och sågar blånat timmer, som sedan går på export till USA, men en hel del kommer också att sluta som massaved tyvärr, för att kvaliteten blir för dålig. Framåt jul tror jag att vi kommer att vara färdiga med stormvirket och då kan vi hamna i ett läge med virkesbrist, särskilt i södra Sverige. Under året har det kommit in väldigt lite avverkningsanmälningar, utöver den stormskadade skogen. Skälet är nog att många markägare avvaktar just nu, eftersom man vet att priserna är lägre. Om det leder till virkesbrist kan det driva upp priserna igen, men det skulle också kunna leda till att en del sågverk faktiskt ställer sågarna, för att råvaran blir för dyr jämfört med vad man kan betala.

Har stormupparbetningen gått som man tänkt sig?

– Stormen drog med sig mer grov tallskog än vad man först trodde, vilket gjorde att det blev ett stort överskott av talltimmer under våren, men ett mindre överskott av massaved jämfört med förväntningarna, och det har varit lite av en utmaning. För Skogssällskapets del har det rullat på bra. Det blev mer virke än vad vi först räknade med på våra kunders fastigheter, eftersom det var svåra förutsättningar för inventering, särskilt i början. Men vi har jobbat på enligt plan och har lyckats sälja virket på ett bra sätt.

Direkt efter stormen Johannes lyfte du fram behovet av bra logistikplanering för att lyckas med stormupparbetningen. Har det lyckats anser du?

– Både och. Man har gjort så gott man kunnat med att prioritera de trakter som har högst virkesvärden först, och att ta allt så effektivt som möjligt. Men en del aktörer tog in ett stort antal maskiner från andra regioner efter stormen, både från södra Sverige och från Finland och Baltikum. Givetvis kändes det viktigt att snabbt komma igång med avverkningarna efter stormen, men det som sedan hände var att väglagren blev för stora. Lastbilskapaciteten har inte räckt till, och det har inte heller funnits tillräcklig kapacitet i hamnar och på industrierna. Det var den risken jag såg i början, och så blev det tyvärr i vissa fall.

Vad tror vi framåt nu?

– Virkesmarknaden är beroende av omvärlden och konjunkturen i resten av samhället, och där har vi ju länge trott att det ska piggna till. Men läget i USA och Iran fortsätter att påverka konjunkturen, och i förlängningen virkesmarknaden, negativt. Ser vi till skogsindustrins produkter så är jag övertygad om att det alltid kommer att finnas en marknad för sågade trävaror från Sverige, där finns en global brist över tid på de produkterna, så det kommer att bli bättre, det är jag övertygad om. För massa- och pappersindustrin finns det däremot en större global konkurrens, där Kina och Sydamerika idag kan göra i stort sett samma produkter som svensk industri länge varit ensamma om. Så här kommer den svenska industrin behöva hitta nya vägar framåt, för att se hur råvaran bäst kan göra nytta.

Text: Ulrika Lagerlöf

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.