Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Hyggesbruk mest lönsamt

Forskarna har jämfört hyggesskogsbruk (till vänster) med fyra hyggesfria metoder. En av dessa är luckhuggning (som bilden till höger visar). Foto: Skogen Bild

Trakthyggesbruk är mer ekonomiskt lönsamt än hyggesfritt skogsbruk. Det visar en av mycket få studier där man jämfört trakthyggesbruk med fyra hyggesfria metoder.

Tomas Lundmark

Tomas Lundmark. Foto: Julio Gonzalez

Studien ingår som en del i det stora forsknings­programmet Future Forests. De hyggesfria metoderna blädning i granskog, omställning till blädning i granskog, luckhuggning i tallskog och högskärm av tall har jämförts med trakthyggesbruk. Alla dessa fyra hyggesfria metoder ger sämre ekonomiskt resultat än trakthyggesbruket.

– Men det intressanta är att det finns en ekonomisk lönsamhet oavsett vilket alternativ som väljs – men den är olika stor och lite mindre än för trakthyggesalternativet, säger professor Tomas Lundmark, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Forskarna poängterar att det finns en betydande osäkerhet i underlagen, och att kalkylerna är exempel som man inte ska generalisera. Dessutom beror resultaten mycket på vilka utgångslägen man antagit för de olika alternativen.

– Det är ju till exempel inte så att trakthyggesbrukade skogar alltid växer bra. Och en välskött blädningsskog kan mycket väl slå en misskött skog där man tillämpar trakthyggesbruk, säger Tomas Lundmark.

I de båda blädningsalternativen i granskog har man kalkylerat med att virkes­produktionen sänks med 40 procent jämfört med trakthyggesbruk.

Alternativet med högskärm av tall medför ett ekonomiskt utfall som är likvärdigt med det vid trakthyggesbruk. Det beror på att man slipper föryngringskostnaden och att träden som lämnas kvar växer sig stora och betalar bra när de avverkas.

Luckhuggning i tallskog ger nästan samma virkesproduktion men något sämre totalekonomi än trakthyggesbruk.

Forskare och experter från Sveriges lantbruksuniversitet, Skogforsk och
Skogsstyrelsen har deltagit i arbetet.

TEXT: Bosse Jönsson