Alla projekt

Sök

Ämne

Startår

Status

Projekt

Avslutat

Ecology and conservation of red-listed wood-decay fungi of oak

Old coarse oaks ( Quercus spp. ) provide richly diverse habitats for many organisms, including nearly 600 red-listed species in Sweden. Since the 1800s, changing land use and severe exploitation of oaks have caused old coarse oaks to become extremely rare; limited to small scattered populations or individual trees and even absent from large areas.

Forskare

Audrius Menkis

Ämne

Natur- och kulturvård

Startår

2017
Avslutat

Går gräset upp i rök? – Brandens effekt på vegetation och pollinerare

Det övergripande syftet med detta projekt är att öka förståelsen av hur brand påverkar markvegetationen och associerad fauna på hyggen. Vi är särskilt intresserade av hur brandens hårdhet påverkar vegetationen och förutsättningarna för pollinerande insekter med fokus på fjärilar, vildbin och andra gaddsteklar.

Forskare

Victor Johansson, …

Ämne

Natur- och kulturvård

Startår

2017
Avslutat

Biodiversitetseffekter av naturvårdsskötsel och hänsyn i skogsbruket – feromonbaserad övervakning av skogsinsekter

Syftet är att bidra till integrationen av produktions- och bevarandemål genom att överbrygga kunskapsluckor om effekterna av hänsyn i skogsbruket.

Forskare

Mattias Larsson

Ämne

Natur- och kulturvård

Startår

2016
Avslutat

Fågelfaunan i svensk barrskog för virkesproduktion – en vit fläck på kunskapskartan

Samhället kräver evidensbaserade utvärderingar av respektive landanvändnings bidrag till den biologisk mångfalden. Detta projekt kommer att kunna bidra med den kunskapen gällande mångfalden av en viktig taxonomisk grupp som förekommer i den vanligaste skogstypen i denna region – information som idag saknas i stor utsträckning.

Forskare

Matts Lindbladh

Ämne

Natur- och kulturvård

Startår

2017
Avslutat

Kunskapssyntes om nyckelbiotoper

Projektets syfte är att bidra till evidensbaserade beslut vid hanteringen av nyckelbiotoper på olika nivåer, från policyöverväganden på nationell nivå till mer specifika ställningstaganden på regional och lokal nivå.

Forskare

Lena Gustafsson

Ämne

Natur- och kulturvård

Startår

2017
Avslutat

Naturvärdesbedömning i skog – fungerar den verkligen?

Tillförlitliga och effektiva metoder för att identifiera naturvärden är viktiga för att utveckla en hållbar biobaserad ekonomi. Minst lika viktigt är att de områden identifierade som lämpliga för produktion inte hyser skyddskrävande arter.

Forskare

Jörgen Rudolphi

Ämne

Natur- och kulturvård

Startår

2016
Avslutat

Vilken betydelse har skogliga impediment för den biologiska mångfalden?

Vi studerar värdet av skogliga impediment för biologisk mångfald genom att jämföra dem med nyckelbiotoper och äldre brukad skog. Såväl myrimpediment som bergimpediment studeras, som är de två dominerande typerna av impediment utanför fjällkedjan. Som mått på naturvärde använder vi vedinsekters artrikedom, antal rödlistade arter och artsamhällets intakthet.

Forskare

Thomas Ranius

Ämne

Natur- och kulturvård

Startår

2016
Avslutat

Systematisk bevarandeplanering för maximerad natur- och kulturvårdsnytta

I skogsvårdslagen är produktion och miljö likställda, men måluppfyllelsen för den senare är svag då inga tydliga riktlinjer eller verktyg för den hänsyn som tas har utvecklats. Här är därför syftet att på ett innovativt sätt utveckla ett verktyg för systematisk bevarandeplanering som värnar skogens biologiska- och kulturhistoriska värden samtidigt som skogsägares intressen tillvaratas.

Forskare

Dennis Jonason

Ämne

Natur- och kulturvård

Startår

2016
Avslutat

Har vedlevande tvåvingar nytta av naturvårdsåtgärder i svenskt skogsbruk?

Vi vet väldigt lite om tvåvingarnas krav på veden. Syftet med detta projekt är att analysera tvåvingarnas krav för att få veta om detta kan ge anledning att modifiera naturvårdsrekommendationerna vid skogsbruk, som idag till stor del bygger på kunskap om vedlevande skalbaggars habitat.

Forskare

Mats Jonsell

Ämne

Natur- och kulturvård

Startår

2015
Avslutat

Kan naturhänsynen vid skogsavverkning göra större nytta om den anpassas efter länsstyrelsernas traktanalyser?

Levande träd, s.k. hänsynsträd lämnas vid så gott som varje slutavverkning i Sverige. Vilka träd som lämnas baseras främst på experters erfarenheter och studier på träd- och beståndsnivå som visar vad som kan gynna biologisk mångfald. Men gör hänsynsträden större nytta för biologisk mångfald om de lämnas i värdetrakter och om man prioriterar det trädslag som är typiskt för varje värdetrakt?

Forskare

Thomas Ranius

Ämne

Natur- och kulturvård

Startår

2014
Avslutat

Effekten av tillförsel av död aspved på skalbaggspopulationer i ett landskapsperspektiv

En praktisk naturvårdsåtgärd som används inom skogsbruket är att skapa död ved, genom att tillföra högstubbar och lågor. Även om vissa studier visar att dessa substrat används av hotade arter så har vi dålig kunskap om hur stora populationseffekterna är på landskapsnivå, samt hur effekterna ser ut över längre tid.

Forskare

Tobias Jeppsson

Ämne

Natur- och kulturvård

Startår

2014
Avslutat

Långsiktig utveckling av svenska skogsreservat – en studie av skogens struktur, successionshastighet och förekomst av biotiska indikatorer

Förståelsen för störningsdynamikens betydelse för bevarandet av biologisk mångfald har ökat på senare år. Utan skötsel som härmar uteblivna naturliga störningar (t.ex. naturvårdsbränning) kan man förvänta sig att många skyddade skogar utvecklas mot en dominans av sekundära trädslag där ek ersätts av bok och tall och lövträd ersätts av gran. Skötsel av skyddade områden i skogslandskapet saknar ofta tillräckligt med vetenskapligt underlag. Detta projekt avser förbättra detta underlag.

Forskare

Grzegorz Mikusinski

Ämne

Natur- och kulturvård

Startår

2013
Avslutat

Ta vara på kulturhistorien i skogen: gamla kartor kan ge nytt hänsynskoncept

Naturvårdshänsyn i samband med skogsavverkning är viktigt för att produktionsskog ska kunna hysa många typer av arter. Om det även i skogar med kort skoglig kontinuitet finns en effekt på artrikedom- och sammansättning av den historiska markanvändningen skulle det vara lättare att planera och effektivisera naturvårdsåtgärder.

Forskare

Karl-Olof Bergman

Ämne

Natur- och kulturvård

Startår

2013
Avslutat

Utveckling av hänsynsträd på hyggen

I början av 1990-talet började levande träd lämnas kvar på hygget vid slutavverkningar i svenska skogar. Därför är det nu möjligt att utvärdera vad som händer med träden under de första 20 åren. Resultaten kan användas för att ge råd till skogsbruket om hur, var och vilka träd som skall lämnas på hyggen för att göra så stor nytta som möjligt.

Forskare

Thomas Ranius

Ämne

Natur- och kulturvård

Startår

2013
Avslutat

Nyckelbiotopernas betydelse för den biologiska mångfalden

Utgör nyckelbiotoper även på längre sikt livsmiljöer för naturvårdsintressanta och hotade arter? Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att använda befintliga inventeringsdata från nyckelbiotoper för att utvärdera detta med fokus på lavar, mossor och svampar.

Forskare

Mari Jönsson

Ämne

Natur- och kulturvård

Startår

2012