Gå till innehåll

Skogsskötsel

#Skogsskötsel

I begreppet skogsskötsel innefattas alla skogliga åtgärder som utförs i ett skogsbestånd: mark­beredning, föryngring (genom plantering eller naturlig föryngring), röjning, eventuell stamkvistning och gallring.

Syftet med en aktiv skogsskötsel är att påverka skogens utveckling så att skogsägaren når sina mål med skogen. I skogen finns alltid en konkurrens om ljus och kväve, och det påverkar i hög grad hur varje träd växer. Stormar och risker för olika skogsskador – som viltbete eller insekts- och svampangrepp – är andra viktiga faktorer att ta hänsyn till i skötseln. Eftersom målen för en skogsägare kan variera mycket gör också skogsskötseln det.

Om skogsägarens mål är att få så hög ekonomisk avkastning som möjligt så leder det till en viss typ av skogsskötsel som kan skilja sig markant från den skötsel som utförs i en skog där rekreations­värden eller biologisk mångfald är det viktigaste. Om målen handlar om högkvalitativt virke så blir skogsskötseln en annan än om största möjliga volymproduktion är det viktigaste, osv.

Det finns en mängd olika metoder inom skogsskötselområdet, där hyggesfria metoder har börjat diskuteras allt mer på senare år. I ett hyggesfritt bestånd, där det inte sker någon slutavverkning, blir skogsskötseln en konstant process för att forma skogen. I trakthyggesbruket, som är den dominerande metoden i Sverige i dag, avslutas en cykel av skogsskötsel i och med slutavverkningen, och en ny cykel startar när marken bereds för den nya trädgenerationen.

Ibland används begreppet skogsvård överlappande med skogsskötsel, här har vi valt att enbart använda begreppet skogsskötsel.

Artiklar & reportage

  1. Gran på rätt mark – lönsamt, klimatsmart och vackert

    – Granen är Sveriges viktigaste gröda, tätt följd av tallen. Vi ska odla gran för att den är ekonomiskt viktig!

  2. Skogsskötselchefens bästa tips: Röj bort risken för rotröta

    Rotrötan orsakar stora ekonomiska förluster varje år – både i form av virkesförluster och genom sämre tillväxt. Men med rätt insatser går det att minimera riskerna. Skogsskötselchef Mattias Berglund ger oss den senaste kunskapen.

  3. Mångfalden i skogen grundläggande för skogsägaren Märta Velander

    Ett brukande som är hållbart för framtiden och en skog där både människor, djur och växter mår bra – det är visionen för skogsägaren Märta Velander. Som ett led i detta har hon, tillsammans med övriga delägare, beslutat att bläda delar av sin skog i Åre.

  4. Tre skogsförvaltare om granens plus och minus

    Vi går mot ett varmare klimat med ökad tillväxt för de flesta av våra trädslag. Samtidigt ökar risken för storm- och insektsskador – inte minst för granen. Möt tre av Skogssällskapets skogsförvaltare i ett samtal om för- och nackdelar med att odla gran.

  5. Forskarna varnar: Det är allt för lätt att ta till granen

    Granen spelar en stor och viktig roll i svenskt skogsbruk. Den är lättodlad, producerar virke som efterfrågas av skogsindustrin och är en effektiv sol- och koldioxidfångare som växer snabbt och gör stor nytta för klimatet. Men är det hållbart med så

  6. Psykologin bakom granifieringen: Därför väljer vi granen framför tallen

    Vilka nutida förklaringar ligger bakom den ökade granifieringen i Sverige? Vi har hittat svaren i viltbetet och ekonomin – men även i människans vanebeteenden och normer.

  7. Skogens konung – så blev granen störst och starkast i skogen

    I ett historiskt perspektiv är granen ett av Sveriges yngsta skogsträd – ändå är det vårt vanligaste trädslag i dag. Vad beror det på – finns svaren i vår förhistoria? Skogshistorikern Matts Lindbladh ger oss en introduktion till granens intåg i Sverige.

  8. Ny studie om samband mellan vindfällen och risken för barkborreangrepp

    Hur stor mängd vindfällen av gran går det att lämna kvar efter en storm utan att riskera angrepp av granbarkborre under följande år? I ett projekt vid SLU, finansierat av Skogssällskapet, har fyra områden i norra Sverige studerats.

  9. Större naturvårdsnytta när hyggets ekologiska minne tas tillvara

    Hyggen på skogsmark som tidigare varit ängsmark har fler växt- och fjärilsarter än hyggen med skogsbak­grund. Genom att ta hänsyn till hyggets ekologiska minne från tiden som ängs- eller betesmark, skulle skogsbruket kunna nå längre i sitt

  10. Forskarens råd: Använd fler kloner om hybridaspen ska föryngras med rotskott

    En ny unik studie, finansierad av Skogssällskapet, visar på minskning av genetisk variation i de nya generationer av hybridasp som skapas vid rotskottsföryngring. – Sådana förändringar i klonsammansättningen kan öka risken för skador, men det kan

Våra egna fastigheter där vi arbetar mycket med Skogsskötsel

Vi använder cookies för att skapa en bättre webbplats och för att kunna marknadsföra relaterat innehåll till dig på andra webbplatser. Mer information