Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Skogsskötsel

#Skogsskötsel

I begreppet skogsskötsel innefattas alla skogliga åtgärder som utförs i ett skogsbestånd: mark­beredning, föryngring (genom plantering eller naturlig föryngring), röjning, eventuell stamkvistning och gallring.

Syftet med en aktiv skogsskötsel är att påverka skogens utveckling så att skogsägaren når sina mål med skogen. I skogen finns alltid en konkurrens om ljus och kväve, och det påverkar i hög grad hur varje träd växer. Stormar och risker för olika skogsskador – som viltbete eller insekts- och svampangrepp – är andra viktiga faktorer att ta hänsyn till i skötseln. Eftersom målen för en skogsägare kan variera mycket gör också skogsskötseln det.

Om skogsägarens mål är att få så hög ekonomisk avkastning som möjligt så leder det till en viss typ av skogsskötsel som kan skilja sig markant från den skötsel som utförs i en skog där rekreations­värden eller biologisk mångfald är det viktigaste. Om målen handlar om högkvalitativt virke så blir skogsskötseln en annan än om största möjliga volymproduktion är det viktigaste, osv.

Det finns en mängd olika metoder inom skogsskötselområdet, där hyggesfria metoder har börjat diskuteras allt mer på senare år. I ett hyggesfritt bestånd, där det inte sker någon slutavverkning, blir skogsskötseln en konstant process för att forma skogen. I trakthyggesbruket, som är den dominerande metoden i Sverige i dag, avslutas en cykel av skogsskötsel i och med slutavverkningen, och en ny cykel startar när marken bereds för den nya trädgenerationen.

Ibland används begreppet skogsvård överlappande med skogsskötsel, här har vi valt att enbart använda begreppet skogsskötsel.

Artiklar & reportage

  1. Lyckat exempel i Östergötland: Elhägn och tallbestånd skapar ovanlig föryngring

    Med målsättningen att sprida riskerna och öka andelen tall har Skogssällskapet gjort en spännande föryngring på en kunds fastighet i Östergötland – med goda resultat som följd. Elhägn och plantering av tall och lövträd har varit vägen framåt.

  2. Forskning om skogsbrand för bete och biologisk mångfald

    Kan skogsbrand gynna den biologiska mångfalden och samtidigt bidra till en ökad produktion av vilt­ foder som håller nere betesskadorna i den brukade skogen? Den frågan undersöker Therese Löfroth, docent vid SLU i Umeå, i sitt forskningsprojekt som

  3. Extra växtkraft för fram­­tiden med förädlade plantor

    Kortare omloppstid, bättre virkeskvalitet och större motståndskraft mot skador och klimatförändringar. Förädlade plantor ger skogen en vital skjuts – men hur funkar det egentligen? Vi fördjupar oss i den förädlade skogens värld tillsammans med Mats Berlin

  4. Värmen har satt fart på granbark­borrarna

    Stigande dagstemperaturer har lett till hög aktivitet hos granbarkborren. Risken är nu stor för nya angrepp och skador i redan hårt drabbade områden.

  5. DNA-teknik avslöjar betesboven

    Viltskadorna i landets skogar uppgår årligen till miljardbelopp. Ett forskningsprojekt som Skogssäll­skapet finansierat visar att älgen står för 97 procent av skadorna i tallskogen.

  6. Webbinarium om framtidens föryngring

    4 maj 2021 anordnade Skogssällskapet ett digitalt frukostseminarium om framtidens föryngring.

  7. Certifieringen hjälper syskonen staka ut en hållbar riktning i skogsbruket

    Drivkraften att stå upp för ett hållbart skogsbruk där ekologiska, sociala och ekonomiska värden går hand i hand gjorde certifieringen till ett naturligt val för syskonen Andersson. Med hjälp av FSC:s kriterier och stor lokal hänsyn styr de sin fastighet

  8. Tveksam effekt av granbarkborrefällor

    Fällor som används för att locka till sig och fånga granbarkborrar har tveksam effekt när det gäller att minska angreppen av granbarkborre i närbelägen skog. Det visar en studie från Skogforsk, som Skogssällskapet varit med och finansierat, där man

  9. Tips vid stödutfodring av kronhjort under vintern

    Senaste månaden har varit bister med kyla och snö i stora delar av landet. Ett fråga Skogssällskapet fått in är hur man ska tänka kring stödutfodring av kronhjort. Vilka foder lämpar sig bäst? Hur anlägger jag en optimal foderplats?

  10. Skogsägarskolan: Så röjer du i din ungskog

    Äntligen är bladen borta från träden och du kan syna stammarna ordentligt. Kanske är det hög tid att röja i din ungskog? Skogssällskapets hållbarhetschef Karin Fällman Lillqvist, som har en bakgrund som röjnings­forskare, berättar hur du vet när det är