Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Avverkning & virke

#Avverkning & virke

Här har vi samlat artiklar och annat material som handlar om avverkning och virke. För många markägare är avverkningen det tillfälle då åratal av skötsel får sin utdelning.

I Sverige är slutavverkning enligt trakthyggesbruk fortfarande den vanligaste formen av avverkning, men hyggesfria skötselmetoder
blir allt vanligare. En slutavverkning kan ge stora intäkter, men det är samtidigt viktigt att avverkningen verkligen görs efter skogsägarens mål – så att nästa generation träd växer upp med de förutsättningar som markägaren vill.

Om markägaren istället har valt en hyggesfri skötselmetod för sin skog kan avverkningen till exempel göras som en plockhuggning, där enskilda träd tas ut, eller genom luckhuggning – som är betydligt mindre än ett hygge.

För att en avverkning ska vara hållbar är teknik och skonsamhet viktiga frågor. Vilka maskiner används, och hur planeras avverkningen i skogen? Hur är markens bärighet, både på platsen generellt och under de rådande väder­förhållandena? Att undvika körskador är en viktig fråga inom skogsbruket, och här är både nya tekniska hjälpmedel – som markfuktighetskartor – och utbildning av maskinförarna centralt.

När träden väl är avverkade ska virket tas omhand. Toppar
och grenar blir ofta bioenergi, medan timret går till sågverk. Här är forskning och produktutveckling viktiga delar i att stärka skogens roll som en klimatsmart resurs med utvecklingen av biobränslen, spännande nya material och trä som ersättning för exempelvis betong.

Artiklar & reportage

  1. Nya biobränslebaserade Igelstaverket blir - Störst i världen

    Söderenergi satsar 2,5 miljarder kronor på Igelstaverket i Södertälje. I full drift kommer det att förbruka 700 000 m3fub om året. Därmed blir det ett av världens två största biokraftvärmeverk. 2010 drar det igång med full effekt.

  2. Virkeskrönikan: Risk för rekyl

    Virkeskonjunkturen ser snabbt ljusare ut. Redan finns ett sug i omvärlden efter den allt billigare svenska veden. I Baltikum rusar massavedspriserna rekordsnabbt uppåt och timret på kontinenten betalas mycket bra. Dessutom ligger biobränsle från skogen på

  3. Virkeskrönikan: Kursändring på timmer - biobränslet håller ställningarna

    Timret får ett uppsving medan massavedspriset ligger kvar på pressade nivåer. Samma massaved är värd 500 kronor i värmeverkens bränslepanna!

  4. En massa ved

    – Massaved? Nej, men en massa ved! Lennart Jansson, Skogssällskapets produktionsledare i Jönköping, klappar kärleksfullt på traven som ser ut som massaved. Men den här veden ska bli pellets – och det är i dag bättre betalt än massaved.

  5. Rik på röjning

    Skogsbränslepriserna stiger. Nu får du minst lika mycket för bränslet som för massaveden. Och säljer du skogsbränsle blir även de klena stammarna värda pengar. Det öppnar också för andra sätt att sköta skogen. I Hälsingland testas en energirik och

  6. Skogsstyrelsen styr över Haralds skog

    Harald Holmberg har en skog som han vill avverka försiktigt. För att det blir vackrare så. För att fåglarna trivs bättre då. Men Skogsstyrelsen säger stopp och belägg. Kalavverka!

  7. Strålande utsikter för bioenergi

    Bioenergi är framtiden. Det menar Håkan Bjur, tills nyligen vd för biobränsleföretaget Neova. Numera vice vd i finska moderbolaget VAPO. De producerar blad annat pellets, torv och trädbränsle.

  8. Djävulens advokat

    Carl Henrik Palmér söker ett udda jobb. Blir resultatet att Skogsindustrierna får skrota sin klimatkampanj?

  9. VD för energigiganten E.ON: Vi intensifierar satsningen på biobränsle

    – Biobränslet från skogen bör utnyttjas mer – och bättre. För skogsägarna blir det kanske inte högre priser, men bättre avsättningsmöjligheter. Det säger Håkan Buskhe, koncernchef för E.ON Sverige.

  10. Vacker, klimatsmart – och överraskande billig: En skog att älska

    Den som är ute efter snabba cash ska slutavverka skogen tidigt. Men den som vill ha en vacker och spännande skogsmiljö, gynna den biologiska mångfalden och öka mängden lagrat kol ska göra tvärtom: öka omloppstiden. Det behöver inte alls bli dyrt.

Aktuella projekt inom Avverkning & virke